Trött!
Det är jag ständigt just nu.. Men idag är nog den värsta dagen.. Skulle kunna ge vad som helst nästan för att få sova en natt helt. BARA EN NATT!!
Hormonerna går upp och ner som en studsboll.. Jag är nära bristningsgränsen hela tiden och det blir inte bättre av att jag har så fruktansvärt ont heller..
Har även en liten knöboll i magen som borrar och vrider huvudet neråt så jag viker mig av smärta ibland. Nu de sista dagarna allt mer.. Trångt åt bebben nu kan jag tänka mig.. Ibland börjar jag funderar på om den är påväg snart, då det verkligen känns som hela huvudet skulle titta ut ibland :)
Ja denna graviditet har då inte varit en dans på rosor alla dagar, men skulle ändå lätt göra om det.. Det är helt klart värt all illamående och smärta för den underbara lilla varelse som växer där inne.. Och hade jag inte haft min underbara sambo vid min sida som tagit hand om mig vet jag inte vad jag skulle ta mig till..
Nu vart det mycket gnäll, men det får man göra.. speciellt de sista veckorna för det är nog den jobbigaste perioden.. Man vet att det är nära men känns ändå så långt bort..
På tal om smärta...
Igår gjorde h*n en av de alla saker så att jag fick riktigt ont och var tvungen att stöda mig mot bänken en stund. Felix var med och frågar om jag fick ont i magen. När han får svaret ja utbrister han i ett mer eller mindre glädje rop. -Jaaa, nu kommer bebisen!! När han då får svaret nej vännen den är inte påväg ut just nu, sänker han huvudet och blir ledsen. Med gråt i halsen säger han -åhhh ja som ville bli storebror nu, kommer ju aldrig att bli det..
Sötnosen längtar så..
Nej nu ska ja försöka göra något, har lovat Felix att vi ska baka kladdkaka till fredagsmyset idag.. Så kanske ska dra igång med den.. Om jag får lite energi i kroppen..
Hormonerna går upp och ner som en studsboll.. Jag är nära bristningsgränsen hela tiden och det blir inte bättre av att jag har så fruktansvärt ont heller..
Har även en liten knöboll i magen som borrar och vrider huvudet neråt så jag viker mig av smärta ibland. Nu de sista dagarna allt mer.. Trångt åt bebben nu kan jag tänka mig.. Ibland börjar jag funderar på om den är påväg snart, då det verkligen känns som hela huvudet skulle titta ut ibland :)
Ja denna graviditet har då inte varit en dans på rosor alla dagar, men skulle ändå lätt göra om det.. Det är helt klart värt all illamående och smärta för den underbara lilla varelse som växer där inne.. Och hade jag inte haft min underbara sambo vid min sida som tagit hand om mig vet jag inte vad jag skulle ta mig till..
Nu vart det mycket gnäll, men det får man göra.. speciellt de sista veckorna för det är nog den jobbigaste perioden.. Man vet att det är nära men känns ändå så långt bort..
På tal om smärta...
Igår gjorde h*n en av de alla saker så att jag fick riktigt ont och var tvungen att stöda mig mot bänken en stund. Felix var med och frågar om jag fick ont i magen. När han får svaret ja utbrister han i ett mer eller mindre glädje rop. -Jaaa, nu kommer bebisen!! När han då får svaret nej vännen den är inte påväg ut just nu, sänker han huvudet och blir ledsen. Med gråt i halsen säger han -åhhh ja som ville bli storebror nu, kommer ju aldrig att bli det..
Sötnosen längtar så..
Nej nu ska ja försöka göra något, har lovat Felix att vi ska baka kladdkaka till fredagsmyset idag.. Så kanske ska dra igång med den.. Om jag får lite energi i kroppen..
Kommentarer
Postat av: helena
HEJJA johanna!
den lilla varelsen kommer när den kommer.
skönt veta att du har allt stöd i världen.
KRAM helena
Trackback
